Apsolut ingenting viktigt

Min kropp känns väldigt svag måste jag säga, min ben orkar inte ta  mig framåt, endå har jag redan gått långt från ett hus tilll ett annat, de tar inte slut där, jag och mina kompanioner ska gå ännu mer idag, by the sea! Det bar att bli urblåst och det blir man vid havet- skulle jag få bestämma skulle jag alltid sitta vid havet, kanske inte alltid men väldigt ofta, hä de lät konstig, jaja strunt samma.

jag kan inte fatta att jag ska till Kalifornien!!!  de känns helt apsurt och overkligt, men eendå hur självklart som helst. Jag kan inte fatta det än, kommer nog aldrig göra det heller. Det som att jag fram till sommaren kommer gå runt med ett leende på läpparna, och ta allt annat med en klack spark.
tack Mig att jag gav mig själv en spark i baken!

Jätte konstigt inlägg, men skiit samma alla är vi konstiga, ävon om en del inte har kommit till inikt med det själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0